Packmaterialkalkyl: vad kostar tejp, skyddsmaterial och specialkartonger?

Materialet som hamnar utanför kartongbudgeten

Packmaterialet kan delas in i två grupper. Den första är förbrukningsmaterial som bara går att använda en gång: tejp, bubbelplast, silkespapper och sträckfilm. Det måste köpas, och kostnaden växer ungefär i takt med bohagets storlek. Den andra gruppen är återanvändbart material som möbelfiltar, garderobskartonger och tavelkartonger. Det kan köpas, men det går också ofta att hyra, låna eller få med i en flyttfirmas tjänst. Tejpen är den post som oftast underskattas. En vanlig flyttkartong behöver två till tre längder tejp i botten och lika mycket i toppen, och en rulle räcker som exempelantagande till tolv till femton kartonger. Bubbelplast och silkespapper går åt till porslin, glas, speglar och elektronik, och mängden beror mer på hur mycket ömtåligt du har än på hur stor bostaden är. Sträckfilm används för att hålla ihop möbeldelar, lådor som ska stanna i byrån och madrasser som ska skyddas mot smuts. Tabellen nedan visar styckpriser för de vanligaste produkterna, både vid köp och, där det är möjligt, vid hyra. Priserna varierar mellan butiker, byggvaruhus och flyttfirmor och med hur mycket du köper åt gången.

Kalkyl per bostadsstorlek

För att göra kalkylen konkret har vi räknat på fyra typbostäder. Mängderna bygger på ett normalt bohag och på att du själv packar. Har du mycket porslin, konst eller elektronik ska du räkna upp mängden bubbelplast och silkespapper; har du få möbler kan du räkna ned antalet filtar och mängden sträckfilm. Ettan har som exempelantagande 20–25 kartonger, lite porslin och några tavlor. Tvåan har 35–45 kartonger, en garderob med hängande kläder och fler ömtåliga föremål. Trean har 50–65 kartonger och ofta barnrum med leksaker och elektronik. Villan har 90–130 kartonger, ett förråd eller garage och betydligt fler möbler som ska skyddas. Kalkylen visar kostnaden om allt köps nytt. Den inkluderar inte själva kartongerna. Skillnaden mellan etta och villa beror mest på möbelfiltarna och specialkartongerna, eftersom de ökar mer än proportionellt när antalet möbler, garderober och tavlor växer.

Köpa eller hyra – var gränsen går

Förbrukningsmaterialet måste i praktiken köpas. Det som går att välja mellan köp och hyra är de återanvändbara delarna: möbelfiltar, garderobskartonger och tavelkartonger. Hyran är normalt en fast summa per styck och flytt, ibland med en tidsgräns på två till fyra veckor och en avgift om materialet lämnas tillbaka sent eller trasigt. För en etta är skillnaden liten eftersom mängden återanvändbart material är liten. För en villa kan hyran däremot sänka materialkostnaden med ett par tusenlappar. Köp lönar sig främst om du flyttar ofta, om du vill ha kvar garderobskartongerna som förvaring efter flytten eller om du kan sälja vidare materialet när du är klar. Många flyttfirmor har också möbelfiltar som ingår i uppdraget, och då behöver du inte köpa eller hyra några alls. Tänk på att hyrt material ska tillbaka i gott skick. Tejpa inte direkt på möbelfiltarna och skriv inte på hyrda kartonger. Planera också in återlämningen, så att du inte betalar extra för en förlängd hyrperiod. Tabellen visar hur totalen kan skilja sig mellan att köpa allt och att köpa förbrukningsmaterialet men hyra resten.

RUT gäller arbete – inte material

RUT ger 50 procent av arbetskostnaden, tak 75 000 kr per person och år. Avdraget gäller arbetet med att packa, bära och transportera bohaget, men inte material. Det betyder att tejp, bubbelplast, silkespapper, sträckfilm, möbelfiltar och kartonger alltid betalas fullt ut, även om flyttfirman levererar dem som en del av uppdraget. På fakturan ska materialet stå på en egen rad, och avdraget ska bara räknas på raden för arbetet. Om du anlitar packhjälp blir kalkylen en annan. Arbetet med att packa är RUT-grundande och kostar som exempelantagande 595 kr/h och person före RUT, alltså cirka 298 kr efter avdrag. Materialet som packarna använder tillkommer utan avdrag. En tvåa som packas av två personer på tre timmar kostar som exempelantagande 3 570 kr före RUT och 1 785 kr efter RUT för arbetet, plus 1 300–2 200 kr för materialet om det köps nytt. Materialet kan alltså stå för hälften av det du faktiskt betalar för packningen efter avdraget. Kontrollera därför alltid att offerten delar upp arbete och material. En offert som anger ett enda pris för packning med material och sedan drar RUT på hela beloppet blir fel, och det är du som köpare som kan få betala tillbaka avdraget om Skatteverket underkänner det.

Så minskar du materialkostnaden utan att riskera skador

Det enklaste sättet att spara är att använda det du redan har. Handdukar, lakan och kläder skyddar porslin och glas nästan lika bra som bubbelplast, och tidningspapper kan ersätta en del av silkespapperet för föremål som tål trycksvärta. Sängkläder kan läggas runt tavlor som inte är särskilt ömtåliga, och madrassen kan skyddas med ett gammalt påslakan i stället för sträckfilm. Spara inte in på tejpen och inte på skyddet för det som verkligen är ömtåligt. En kartong som öppnar sig i trapphuset eller en spegel som spricker kostar mer än allt material tillsammans. Proffsens knep för att packa tätt och säkert, till exempel att ställa tallrikar på högkant och fylla tomrum så att innehållet inte glider, finns samlade i guiden med packtips från proffsen. Fråga också flyttfirman vad som ingår innan du köper något. Många firmor har möbelfiltar och sträckfilm med i bilen och använder dem när möblerna bärs ut. Då behöver du bara skydda det som ska ligga i kartongerna. Om du köper material, köp hellre lite för lite och komplettera än att bli sittande med oanvända rullar efter flytten.

När packhjälp med material är värt pengarna

För den som har ont om tid kan packhjälp där firman tar med allt material vara det mest ekonomiska alternativet i praktiken, även om det ser dyrare ut på papperet. Packarna vet hur mycket material varje rum kräver, de slösar mindre och de packar snabbare. Det som ofta avgör är om du kan ta ledigt en eller två dagar för att packa själv eller om den tiden är värd mer för dig. Ett exempel på ett sådant upplägg är att låta Flexflytt sköta packningen med eget material, så att både arbete och skyddsmaterial kommer från samma håll. Jämför ändå alltid offerten med din egen kalkyl: räkna arbetet efter RUT och lägg till materialkostnaden från tabellen ovan, så ser du vad du betalar för bekvämligheten.

Steg för steg: så gör du din egen packmaterialkalkyl

Stegen nedan hjälper dig att räkna fram en realistisk materialbudget innan du börjar handla.

1. 1. Räkna ut hur många vanliga flyttkartonger du behöver och budgetera dem separat.
2. 2. Räkna antalet tejprullar: ungefär en rulle per 12–15 kartonger.
3. 3. Gå igenom köket och vitrinskåpen och uppskatta mängden porslin och glas.
4. 4. Räkna bubbelplast och silkespapper utifrån mängden ömtåligt, inte utifrån bostadens storlek.
5. 5. Räkna antalet möbler som behöver skyddas med filt eller sträckfilm.
6. 6. Mät garderoberna och räkna hur många garderobskartonger de hängande kläderna kräver.
7. 7. Räkna tavlor och speglar och välj tavelkartonger i rätt storlek.
8. 8. Fråga flyttfirman vilket material som redan ingår i uppdraget.
9. 9. Jämför köp och hyra för filtar och specialkartonger och notera hyrtid och villkor.
10. 10. Byt ut en del av skyddsmaterialet mot handdukar, lakan och kläder du redan har.
11. 11. Kontrollera att arbete och material står på skilda rader om du köper packhjälp.
12. 12. Summera materialkostnaden och lägg till den i flyttbudgeten utan RUT-avdrag.