Flytta i bostadsrätt – föreningens regler, hissbokning och skydd av trapphus

Börja med föreningens stadgar och ordningsregler

Det första du bör göra, gärna flera veckor innan flyttdagen, är att läsa föreningens stadgar och ordningsregler. De flesta föreningar publicerar dem på sin webbplats eller i förvaltarens boendeportal, och annars får du dem av styrelsen. Reglerna skiljer sig mycket mellan föreningar: vissa har inga särskilda bestämmelser om flytt alls, andra har detaljerade rutiner för bokning av hiss, användning av lastintag, tillåtna tider och krav på skyddstäckning. Kontrollera din förenings stadgar i stället för att utgå från vad som gällde i din förra förening. Har du inte hittat något skrivet är det ändå värt att mejla styrelsen och fråga – dels för att få besked, dels för att en förvarnad styrelse eller fastighetsskötare ofta kan hjälpa till med praktiska detaljer som portöppning och belysning. Själva medlemskaps- och tillträdesfrågorna – beviljat medlemskap, avräkning av avgift och nyckelöverlämning – tar vi i stället upp i guiden om tillträdesdag och nyckelöverlämning.

• Läs stadgar och ordningsregler i god tid före flyttdagen
• Fråga styrelsen skriftligt om det som inte framgår
• Utgå aldrig från reglerna i din förra förening
• Notera vem som är kontaktperson på flyttdagen

Tider när flytt är tillåten

Många föreningar har bestämmelser om under vilka tider störande arbete och flytt får ske, ofta med hänvisning till samma ordningsregler som gäller renovering. Det är inte ovanligt att flytt undviks tidiga morgnar, sena kvällar och helgdagar, men exakta tider varierar och du behöver kontrollera vad som står i just din förening. Tidsramarna får praktiska konsekvenser: en flyttfirma som får börja klockan sju kan hinna klart samma dag, medan en senare start kan innebära att lastningen delas upp. Stäm därför av tiderna innan du bokar flyttfirman, inte efteråt, och skriv in dem i förfrågan så att offerten bygger på rätt förutsättningar. Bor du i ett hus med många hyresgäster eller kontor i bottenplan kan det dessutom finnas separata tider för lastintaget.

Boka hiss och lastintag i förväg

I föreningar med större fastigheter är hissen ofta det som avgör hur lång flyttdagen blir. Många föreningar kräver att hissen bokas i förväg om den ska blockeras under en längre tid, och en del har en särskild varuhiss eller ett lastintag som bokas separat. Boka så snart flyttdatumet är spikat – kring månadsskiftena är det vanligt att flera medlemmar flyttar samma dag, och den som bokar sist får de sämsta tiderna. Ta reda på hissens innermått och maxlast innan flytten: en soffa eller ett kylskåp som inte får plats i hissen förändrar hela tidsplanen, och flyttfirman behöver veta det i förväg för att bemanna rätt. Saknas hiss helt, eller är den för liten för de stora möblerna, är förutsättningarna en helt annan – det går vi igenom i guiden om flytt utan hiss i Stockholm.

1. Boka hiss eller lastintag så snart datumet är klart
2. Mät hissens innermått och kontrollera maxlast
3. Meddela flyttfirman om hissen är liten eller saknas
4. Räkna med kö vid månadsskiften

Skydda trapphus, hiss och portar

Skyddstäckning är den enskilt viktigaste åtgärden för att en flytt inte ska sluta med en diskussion om skador. Masonitskivor eller liknande på golvet i entré och trapphus skyddar mot repor från möbelben och kartongvagnar. Filtar eller täckskivor på hissens väggar och golv skyddar ytskikten, som ofta är dyra att laga. Dörrskydd på portar och lägenhetsdörrar hindrar de klassiska märkena vid karmen när en soffa vinklas in. En del föreningar har eget skyddsmaterial att låna, andra förutsätter att du eller flyttfirman tar med det. De flesta professionella flyttfirmor har med sig skyddsmaterial som standard, men fråga uttryckligen – det är billigare att ta upp i offertskedet än att upptäcka på flyttdagen. Håll också portar stängda enligt föreningens rutiner i stället för att kila upp dem hela dagen, eller stäm av med styrelsen om porten behöver stå öppen under lastningen.

• Masonit eller motsvarande på golv i entré och trapphus
• Filtar eller skivor i hissen, både väggar och golv
• Dörrskydd på port, lägenhetsdörr och karmar
• Fråga om föreningen har skyddsmaterial att låna

Flyttbil på föreningens mark och gård

Var flyttbilen får stå är en fråga med två delar: den kommunala gatan och föreningens egen mark. På gatan gäller trafikregler och eventuella tillstånd, medan uppställning på föreningens gård, parkering eller vändplan styrs av föreningens regler. Många föreningar tillåter kortvarig lastning på gården men inte längre uppställning, och en del har bommar, grindar eller pollare som kräver att någon öppnar. Kontrollera också att räddningsvägar hålls fria – de får aldrig blockeras, oavsett hur kort tid lastningen tar. Fråga styrelsen eller förvaltaren i förväg och ge flyttfirman ett tydligt besked om var bilen ska stå, gärna med en bild på infarten. Reglerna för själva gatan, inklusive vad som gäller vid boendeparkering och lastplatser, beskriver vi i guiden om parkering för flyttbil i innerstan.

Ansvar vid skador i allmänna utrymmen

Uppstår en skada i trapphus, hiss eller entré under din flytt är utgångspunkten att du som medlem ansvarar för det du och de du anlitat orsakar i föreningens gemensamma utrymmen. Att skadan orsakats av en flyttfirma befriar dig inte automatiskt i förhållande till föreningen – däremot kan firman i sin tur vara ansvarig mot dig, och seriösa flyttfirmor har ansvarsförsäkring för just detta. Det praktiska rådet är därför enkelt: dokumentera hur trapphus, hiss och port ser ut före flytten med några mobilbilder, kontrollera samma ytor direkt efter, och anmäl eventuella skador till både styrelsen och flyttfirman omgående. Ju tidigare en skada tas upp, desto enklare är den att koppla till rätt tillfälle. Vad som gäller för själva bohaget under transporten är en annan fråga, och den reder vi ut i guiden om flyttförsäkring. Ansvarsförsäkring och referenser är också sådant du bör kontrollera innan du bokar – se guiden om att välja rätt flyttfirma.

• Fotografera trapphus, hiss och port före flytten
• Kontrollera samma ytor direkt efter lastningen
• Anmäl skador till styrelsen och flyttfirman samma dag
• Kontrollera att flyttfirman har ansvarsförsäkring

Namnskylt, porttelefon, taggar och nycklar

De administrativa detaljerna är små men de märks direkt om de missas. Namnskylt vid porten och på lägenhetsdörren hanteras i många föreningar av förvaltaren, och beställningen kan behöva göras några veckor i förväg. Porttelefonens register uppdateras oftast av samma part, och utan uppdatering kan varken bud, hantverkare eller besökare nå dig. Taggar och nycklar till port, förråd, tvättstuga, cykelrum och soprum är knutna till lägenheten och ska följa med vid överlämningen – be om en fullständig lista på vad som ska finnas och kvittera antalet. Ta också reda på vilket förråd som hör till lägenheten och hur bokningssystemet för tvättstugan fungerar. Punktlistan hör hemma i din övergripande tidsplan, som du kan bygga upp med flyttchecklistan eller den personliga checklistgeneratorn.

Sophantering av flyttkartonger och emballage

Efter en flytt uppstår en volym wellpapp och plast som ett vanligt soprum sällan är dimensionerat för. Många föreningar har återkommande problem med att kartonger ställs på golvet i soprummet eller lämnas i trapphuset, och en del tar upp det uttryckligen i ordningsreglerna. Vik ihop kartongerna platt, sortera wellpapp för sig och plastfilm för sig, och kör större mängder till en återvinningscentral i stället för att fylla föreningens kärl på en gång. Är kartongerna hela går de ofta att lämna vidare till nästa som ska flytta i huset. Frigolit, bubbelplast och emballagetejp sorteras var för sig enligt föreningens anvisningar. Grovsopor som gamla möbler får aldrig ställas i allmänna utrymmen utan att föreningen anvisat plats för det.

Vad flyttfirman brukar hantera – och vad du själv måste ordna

En etablerad flyttfirma tar normalt med sig skyddsmaterial, hanterar täckning av trapphus och hiss, bär enligt gällande arbetsmiljöregler och har försäkring för sitt arbete. Vissa firmor hjälper också till att kontakta föreningen för att stämma av lastintag och tider när uppdraget är större. Det de däremot inte kan göra åt dig är att boka hissen i egenskap av medlem, ta emot besked från styrelsen eller känna till reglerna i just din förening. Dela därför alltid med dig av det du fått veta: tillåtna tider, bokad hisstid, var bilen får stå, hur bred porten är och hur många trappsteg det är till hissen om entrén ligger i souterräng. Ska du jämföra vad olika firmor erbjuder och vad som ingår i priset finns hjälp i guiden om att jämföra flyttofferter. Behöver du en firma som är van vid Stockholms trapphus och innergårdar kan du till exempel titta på Flexflytt – kontrollera som alltid själv referenser, försäkring och att offerten är specificerad.

Steg för steg: så planerar du flytten i bostadsrätten

Följ ordningen nedan så hamnar föreningens moment på rätt plats i tidsplanen i stället för att dyka upp veckan innan flytten. Bor du i hyresrätt gäller delvis andra rutiner, bland annat avflyttningsbesiktning – de beskrivs i guiden om att flytta i hyresrätt.

• 1. Läs stadgar och ordningsregler och notera vad som gäller vid flytt
• 2. Kontakta styrelsen eller förvaltaren och stäm av tider, hiss och lastintag
• 3. Boka hiss eller varuhiss så snart flyttdatumet är bestämt
• 4. Mät hiss, port och trapphus och skicka uppgifterna till flyttfirman
• 5. Stäm av var flyttbilen får stå på gatan respektive på föreningens mark
• 6. Säkerställ skyddsmaterial till golv, hiss och dörrar – eget eller via firman
• 7. Beställ namnskylt, uppdatera porttelefon och kvittera taggar och nycklar
• 8. Fotografera allmänna utrymmen före flytten och kontrollera dem efteråt
• 9. Planera återvinningen av kartonger och emballage efter inflyttningen